Det här tar jag med mig hem

IMG-4659.jpg

Jag älskar vardag, förutsägbarhet och rutiner. När jag reste i Bolivia var det jag längtade mest efter att komma tillbaka till samma café för frukost och samma dagstidning även om min spanska var för dålig för att förstå artiklarna. När jag bodde i England var den största hemma-känslan grundad i att bartendern på The Queens visste vad jag drack och serverade det när jag kom. Fortfarande är det hemma för mig där att folk nickar igenkännande eftersom de såg mig göra hyfsat liknande grejer (springa Sett Valley Trail, handla på bokaffärn, låsa upp dörren till vårt hem) som de såg mig göra ifjol, året innan och för tio år sen. När jag jobbade med projekt runt Norge, Sverige, Finland och Ryssland vaknade jag samma tid varje morgon och gjorde samma yogasekvens på samma yogamatta oavsett land. Min kollega fick vakna till mina solhälsningar, resa efter resa efter resa. Jag känner mig som mest utvilad de dagar då allt går som det var tänkt - de dagar när allt går som det brukar.

I en vardag händer ju det rätt sällan.

Men vi har haft paus från vardag nu i snart fyra veckor. Snabbt landade jag i en rutin som gav mig bästa lugnet i kroppen. En morgonrutin med mycket rörelse och tid för min sadhana innan dagen satte igång på allvar. Längre block med tid att landa framför datorn och skriva, maila, jobba. Avbrott för strand, sol och äventyr. Middag när mörkret faller, somna samma tid oavsett veckodag.

Jag är en vansinnigt tråkig person att resa med. Jag önskar inte just något nytt, bara lugn och ro att sköta mitt. Jag är nöjd om vi byter utsikt ibland, om vi får olika smaker ibland, men annars nöjer jag mig med att påta på i min egen takt.

Tänker på brorsbarnen och hur de grejar för sig själva i sin vrå; deras röster, deras projekt, allt de gör för sig själva på golvet. Papperssorteringen, klädvikningen, böckerna i hyllan. Allt som kan undersökas, smakas och flyttas på i deras alldeles egna tempo. Sån är jag på resa.

IMG-4713.JPG

Det har varit evinnerligt skönt att ta bort allt det där andra i några veckor. Jag vet inte om jag har gjort det förr - tror inte det - inte så här länge. Hade jag varit anställd hade jag kanske haft råd att vara ledig också, men som egenföretagare i branschen hälsa och renskötsel är det inte riktigt ett alternativ. Så det vi har gjort på den här pausen är att vi reste långtjävlabort, och här har vi båda jobbat. Pausen har bestått i att fysiskt låta kroppen vila och låta huset med alla vardagliga projekt vara orört under tiden. Jag har fått distans till mina veckor och jag har fått frigöra mig lite från tempot som jag kört på i sen jag blev min egen.

Här är det jag tänkt ta med mig till vardagen hemma igen:

  1. Tydlig uppdelning mellan arbetsuppgifter. Studion får min uppmärksamhet måndag - torsdag kl 15 - 20. Mail och meddelanden som rör träning och massage svarar jag på efter att vi är klara med passen, kl 20 - 21. Projektarbete och kommunikationsuppdraget sköter jag på förmiddagarna alla vardagar. Söndagar är för eventuella extraträningar och veckans passplanering.

  2. Frukost lite senare - rörelse direkt jag vaknar. Jag har ätit väldigt tätt sista året och varit konstant så hungrig att jag inte orkat träna eller göra just något före frukost. Den här semestern har jag ätit lite mindre och också klarat av att vara igång 1,5-2 timmar innan frukost. Jag gillar morgonträning och ska försöka hålla kvar den rutinen också hemma.

  3. Sadhana. Just nu gör vi yogalärare i studion en 40 dagars sadhana med meditationen Cup of prayer. Den tar tre minuter - fem med intoning och uttoning - och det är relativt lätt att överkomma motståndet för att få den gjord.

  4. Metodisk planering av BJJ. Sista månaderna har vi haft några sporadiska BJJ-pass och nu skiftar det till två fasta pass per vecka. Jag är vitbälte. Det säger sig själv att det kommer kräva en rackarns massa av mig för att vara en bra tränare - och det ser jag fram emot. Hittills har passen varit rätt ostrukturerade eftersom det har varierat vilka som har varit med, och passen har varit för sällan för att bygga någon särskild kompetens i gruppen. Nu har vi alla chanser att börja jobba metodiskt för att bli ninjas på mattan och det tänker jag lägga en hel del tid på att se till att vi blir!

  5. Fortsatt vila, ännu mer vila, för mig. Höften har känts bra några veckor så häromdan körde jag först benpasset på närmare tre månader. Det gav gensvar direkt och allt jag känt i höften i vår kom tillbaka än starkare. Medan jag fortsätter försöka utreda vad tusan det är för fel med hjälp av läkare, fysioterapeuter med flera så är det bara att bromsa i träningen. Ingen stående träning för mig: varken boxning, kickboxning eller MMA. Begränsa antalet massager. Fortsätta söka hjälp.

Ha det fint! Hörs när vi är åter på svensk mark igen!

AdminComment